DEN 5 & 6 DECEMBER 2009

[Jag funderar att gå med i löpar-klubben på skolan istället för manga-klubben. För hälsoaspekten, för att kanske få några killar som kompisar, etc. (00:30 Japansk tid)]

Idag, 5 December, var en dag då det var prov på skolan, och denna fredag hade inte jag några prov, så jag pratade med Danny-sensei från Gibraltar medan de andra skrev. Vi pratar några gånger i veckan och har blivit goda vänner. Vi tycker ju båda om spel och vi är båda västerlänningar i Japan, vilket ger oss många saker att prata om.

Vid lunchtid var proven över och jag gick hem till Satos hem. Jag bytte värdfamilj den 23 November från Ohira till Sato. Det var mycket svårt för mig med tanke på det band jag fått med hela Ohirafamiljen. Yukie blev innan jag visste ordet av min allra bästa vän här i Japan. Jag lämnade inte bara familjen när jag bytte familj utan också alla kompisar. Det var och är fortfarande tufft, även om jag nu börjat komma in i rutinerna hos Sato. Jag tror jag skall gå med i skolans löparklubb, för att bränna lite kalorier och för att de säger att man får vänner om man går med i en klubb, och jag vet inte om Okarina är den bästa klubben för det. Det var bara tjejer i Okarina klubben och det är ju förståss inte någonting fel med det, men det har visat sig fördelaktigt att även skaffa några killkompisar i Japan. I alla fall...

När jag kom hem gjorde jag snabbnudlar och åt dem medan jag pratade med min lillasyster Lovisa på skype. Ingen av oss hade någonting riktigt att säga så vi småpratade bara lite grann, men det är mycket uppskattat att göra ibland huvudet kan bli lite över fullt av japanska ibland.

Frammåt 4 tiden gav jag mig av till Mister Donuts där jag träffade Cheryl från USA som jobbar som assisterande engelska lärare (ALT, assistant language teacher) i Japan (precis som Danny, fast på en annan skola). Vi träffades för att dela erfarenheter av Japan och för att hon skulle kunna lära mig Japanska. Detta år är hennes fjärde år i Japan och hon kan tala utmärkt Japanska. Fördelen med att lära mig av henne är att hon även kan perfekt engelska (förstås), så man kan lätt ställa frågor och få direkta svar till skillnad från de japanska engelskalärarna.

När det blev dags att äta, ringde vi Kayo Sato (mamman) och frågade om vi kunde äta nudlar på stan, och bad så mycket om ursäkt för att vi inte skulle komma hem för att äta den mat hon förmodligen lagat. Det visade sig dock att hon inte lagat någon mat och att även hon ville äta nudlar med oss. Så vi åt tillsammans.

Nästa dag, den 6 December, gav jag mig av tillsammans med Kayo och Teruyuki Kayo (pappan) till Cheryls lägenhet för att spela Shougi, ett japanskt spel som liknar schack. Jag ser fram emot den dagen jag återvänder till Sverige med ett bräde och kan spela mot farfar. Vi har spelat schack i alla dessa år, och det vore kul att spela en japansk variant. Där väntade två andra ALTs på oss med två nya Shougi brädor. Båda heter Matthew och kommer från USA respektive Irland. Jag spelade mot Matthew från USA (även kallad Kuma-sama) och vann. Sedan följde en lång disskussion om hur vida den värld vi uppfattar och den som verkligen finns är den samma. Den filosofisk konversation på engleska som Sato tyvärr inte kunde följa. Det var uppfriskande att ha en djup konversation, eftersom de man brukar ha på japanska endast når svårighetsgraden; "Smakar mjölken likadant som i Sverige?", etc.

Sedan gav Sato sig av hem, och vi utlänningar gav oss av till en Indisk restaurang och åt curry. Vi pratade om allt möjligt, för och nackdelar med Japan och USA. Vad som egentligen är Irland och hur irländare ser på det faktim att de är delade i norr och söder. Sedan gick vi till tågstationen där Kuma-sama tog tåget hem. Matthew och Cheryl följde med mig till Satos hus och vi sade adjö. Matthew ville se var jag bor för framtiden.

[Jag kan tillägga att jag idag (8 December) har varit i löpar-klubben för första gången. Det var hårt, kroppen värker, men det var kul, så vi får se hur det blir med det. Det är dock inte någon träning på morgonarna så jag kommer förmodligen inte att stiga upp tidigare än jag tidigare gjort.]